- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
365

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Spioneri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365,

han till hälften att hon var den som skulle komma att
afhöra hvad Shad hade att berätta. Dock var det ej så.

Efter det Shad låtit höra en sakta hvissliog
framträdde en qvinlig varelse ur en låg port vid motsatta
sidan af vägen, hvilken port ledde direkte till bakporten af
squire Lesters hus. Hon gick öfver vägen med en
osäker smygande gång, icke olik Shads egen, skyndade in
mellan träden och stannade hos Shad på en liten öppen
plats emellan dem. Mr Lydney igenkände henne för att
vara förnämsta tjenarinnan hos mr Lester — Tiffle.

— Nåväl? började hon.

— Han har gått rakt hem, sade Shad. När jag kom
upp till dem, vexlade de heta ord med hvarandra — han,
Becher, Drake och en annan som jag tror var Ben
Nicholson. Lester bannade upp dem för det de ville gå
rakt upp till det ställe der skogvaktarne skulle vara,
hvilket kunde förorsaka blodsutgjutelse, sade ban; de voro
uppretade allesammans, och Lester svor att han ej ville
ha någonting med dem att skaffa och gick tillbaka igen.

— Huru spanade de ut hvar skogvaktarne skulle
vara ? frågade Tiffle, som tyst hört på.

— Kan ej säga det, svarade Shad. Jag kom dit
midtunder tvisten. Jag hörde ingenting af hvad de sade
förut.

— Då kom ni sent, ni elake, försumlige lille slyngel.

— Ja, jag kom sent och det var mormors fel,
förklarade Shad. Hon höll nästan på att slå ihjel mig. Ni
skulle gömma er hemma en dag och se henne i raseri;
ni skulle tro att hin håles mamma blifvit lössläppt. Se
här 1 här bet hon mig, der nöp hon mig, der ref hon mig
och hela händer fulla af hår ryckte hon af mig.

Shad visade åtskilliga skadade ställen på ansigte ooh
armar samt började jemmerligen att gråta. Tiffle visade
en märkvärdig sympati, omfamnade ömt Shad och kysste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free