- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
375

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. En upptäckt för Wilfred Lester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375,

toilettklädning hon bar gaf henne ännu mera utseendet af
en sjukling. Efter att ett par gånger ha blickat på sin
man som om hon velat säga något men ej kunnat, utbrast
hon slutligen i en ton som darrade af ängslan.

— Hvart gick ni igår qväll, Willy?

Mr Wilfred Lester kastade en hastig blick på den
talande. Det var något i sjelfva tonen af frågan som
nästan kom honom att darra.

— Hvart jag gick i går qväll? Jag var än här och
än der och talade än med den ene, än med den andre.

— Så säger ni alltid. Wilfred, ni hade denna bössa
med er ut.

— Ja. Låset har kommit i olag, och jag ämnade
visa den för smeden; men smedjan var stängd, svarade
mr Wilfred, hvarefter han började hvissla på en glädtig
och populär visa.

Kanske den största olycka som ännu hade drabbat
Edith Lester var att hon blifvit en ofrivillig åhörarinna
till ett visst samtal för några dagar sedan. Sally stod
sysselsatt med strykning framför det öppna köksfönstret
och kom derunder i samtal med en förbigående. Edith
hade lyssnat till orden, eller snarare frågorna, rörande
hennes man och vändt tillbaka med svidande hjerta. "Var
det sannt att han förenat sig med tjufskyttarne ? var det
sannt att han varit med vid anfallet mot Cattley, hvarvid
denne nära nog blef dödad ? var det sannt att han
regelbundet hvarje qväll gick ut?

Det blef ännu värre derigenom att Sally på det mest
energiska sätt förnekade att hennes herre någon enda
gång varit ute efter det solen gått ned. Huru skulle han
det kunna göra då han satt och läste hvarje qväll till
sängdags för sin stackars sjuka lady och derefter drog
sig tillbaka för att gå till hvila.

Denna osannfärdiga försäkran, misstänkt nog i och
för sig sjelf — ty det var efter solnedgången som Wil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free