- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
391

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Mötet i skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag kan omöjligen besvara er fråga utan att jag
först får se gåfvobrefvet.

— Men han vill ej låta mig få det.

— Då kan jag ej hjelpa er.

Wilfred satt sorgsen, troende — såsom han länge trott
— att hela verlden var emot honom.

— Skulle ni vilja skrifva till min far, mr Apperly,
och bedja honom tillåta er se på gåfvobrefvet i egenskap
af min sakförare?

— Det kan jag göra. Och om han låter mig se det,
skall jag derefter säga er om jag tror att ni kan inlåta er
på affären eller ej.

På detta sätt uppgjordes saken. Wilfred tog afsked
och mr Apperly skref till mr Lester och väntade på svar.

Saken förhöll sig nästan fullkomligt som lagkarlen
förmodade. Squire Lester hade ej gjort mine af att
utbetala penningarne till sin son då denne blef myndig.
Wilfred visste ej om gåfvan och det fanns ingen som sökte
förmå mr Lester att utbetala penningarne. Senare, då
hans samvete sade honom att man i hvilket ögonblick som
helst torde kunna affordra honom denna summa, hittade han
på den förevänningen att han utbetalt penningarne i form
af årsanslag, ifall han någonsin skulle bli tillfrågad. För
att göra mr Lester rättvisa, var han ej säker om att han
härvid hade lagen på sin sida, och en gång då en ung
man, som nyss inträdt i advokatståndet, tillfälligtvis
uppehöll sig hos honom, öppnade han ett samtal om detta
ämne, visade gåfvobrefvet och frågade om lagen ej
rättfärdigade hans sätt att se saken. Hvilket nu än den unge
lagkarlens åskådningssätt kunde ha varit, så insåg han
tydligt huru hans värd önskade att han skulle se saken;
det kan äfven hända att han sjelf ej bildat sig någon
bestämd åsigt derom. Han sade att han ej kunde afgifva
något bestämdt svar, men squire Lester hade med all
sannolikhet lagen på sin sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free