Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. Mr Lydney gjord till fånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463,
— Jag är ledsen öfver att göra det om ni ej är
brottslig, sade mr Lester till honom i en ton full af hån.
Det skall bli ett officielt förhör med er i morgon inför
de öfriga magistratspersonerna; till dess måste ni bli qvar
i vakten.
— I vakten — hvar? utropade mr Lydney i det han
såg sig omkring. Sqniren svarade med mycken artighet:
— Mr Bent skall taga omsorg om er. Det finnes
rum för gäster i stationshuset.
— Men, mr Lester, detta är en sak som man väl ej
bör skämta med, invände Lydney. Ni kan väl ej på allvar
tro att jag gjort inbrott i ert hus ?
— I alla händelser skall det nu komma att visa sig,
var svaret. Bent, fången är i ert förvar,
— Men, mr Lester —
— Tyst, sir! ;ifbröt squiren. Jag vägrar att höra mera.
Mr Lydney förblef tyst, ej endast för att lyda
befallningen utan af fri vilja. Det var utan tvifvel en svår
belägenhet hvari han befann sig, och han insåg ej huru han
skulle draga sig ur den utan att förråda Wilfred Lester.
— Ni skall väl åtminstone taga borgen? anmärkte han.
— Nej, sade mr Lester mycket lugnt. Det är
ingenting mera, Bent.
Detta var en vink åt mr Bent att begifva sig bort
med sin fånge. Denne senare närmade sig likväl helt
plötsligt lady Adelaide och miss Lester.
— Utseendet är emot mig nu; men jag ber er tro att
jag har ett godt skäl för att ej nu säga något till mitt eget
rentvående. Ännu en liten tid, och hvad som är mörkt
skall bli ljust. Hysen förtroende till mig.
Han tilltalade dem båda på samma gång, men det
var tydligen till Maria som de sista orden egentligen voro
ställda. Hon höjde sina ögon, fulla af förtroende mot
honom, och en hel verld af uppriktighet, af sanning låg
i hans ömma småleende då han vände sig ifrån henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
