Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Den döde vid lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
XXIX.
Den döde vid lif.
I sjukrummet på Sailor’s Rest — ty så hade de
börjat kalla det rum som den sjuke främlingen så länge
innehaft — satt mr Home i en feberaktig väntan. Han var
ej den man som var van vid att bli motsagd eller vänta
på sina befallningars utförande; han hade med otålighet
väntat på mr Apperlys återkomst till Danesheld, och nu,
då han var återkommen, hade mr Home fordrat att få tala
med honom.
Lagkarlen kom slutligen, åtföljd af mrs Ravensbird.
Han hade hunnit upp henne just vid ingången till Sailor’s
Rest. Ej ett ord yttrade hon tili honom då hon visade
honom in i rummet och stängde dörren efter honom.
Ravensbird var stående bredvid soffan, på hvilken den sjuke
mannen satt. Båda hade ryggarne vända mot dörren.
Lagkarlen var fullt öfvertygad att det var ett testamente han
skulle uppsätta, enär han blifvit efterskickad med sådan
skyndsamhet. Han steg fram för att komma midt emot
den sjuke och talade under det han gick.
Jag är ledsen att höra att ni är allvarsamt sjuk, sir,
började han. Mr Home, tror jag.
Sjuklingen lyftade på hufvudet och fäste sin blick på
honom. Hans ädla anletsdrag, något tunna till följe af
sjukdomen, hans genomträngande ögon och hans silfverhår
erbjödo en ståtlig anblick. Han var fortfarande en vacker
man. Mr Apperly såg på honom och drog sig derefter
ett par steg tillbaka, i det hans ansigte uttryckte en med
förskräckelse blandad förvåning.
—- Gode Gud! utbraBt han i det han for med handen
öfver sin panna. Det — det — kan det vara? Det är
kapten Dane! återkommen till lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
