Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Gömställena i slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499,
— Åh, verkligen! sade Wilfred, och just i detta
ögonblick var det som mr Lydney kom till stället.
Wilfred hade ej hört talas om hans arrestering och Maria
trodde att han var ute mot borgen. Hon kände blygsel
öfver att han funnit henne i tårar och mr Lydney stod
stum af förvåning.
— Ja, ni må väl undra, sade Wilfred ti!I honom.
Nu ha de befallt henne gifta sig med lörd l)an<> och
genom detta arrangement blir Danesheld qvitt oss båda två.
— Oh, Wilfred! inföll hon med djupt rodnande
kinder.
— Jag ämnade mig till er, Lester, yttrade mr
Lydney, i hopp att kunna taga dem ur sitt bryderi. Jag har
något att tala med er om.
— Godt, ni kan gå tillbaka i mitt sällskap, svarade
Wilfred hastigt, glad öfver utsigten att bli qvitt Maria
och hennes misstankar. Skulle ni vilja följa min syster,
Lydney; sjelf vill jag ej gå längre. Jag skall vänta på
er här.
På detta sätt utan alla ceremonier bortvisad, kunde
Maria ej göra annat än aflägsna sig. Mr Lydney följde
henne.
— Låt mig dela er sorg, började han i låg, förtrolig
ton. Kanhända torde jag vara i stånd att mildra den.
Dessa ord framkallade åter alla hennes farhågor och
starka sinnesrörelse.
— Ni är sjuk — eller upprörd, återtog han, då han
märkte att hon i sjelfva verket var urståndsatt att tala.
Hvilketdera är det?
— Båda delarne, svarade hon, idet hon vände sig
mot honom. Ack! skall ej heller ni säga mig sanningen
om sista nattens tilldragelser? Detta tvifvel dödar mig.
’— Menar ni sanningen i fråga om mitt eget
uppträdande förliden natt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
