Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Som man sår får man skörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505,
— Göra ett vida sämre parti, upprepade mr Apperly
lugnt.
Lady Adelaide drog schalen omkring sig med en
rörelse af otålighet, föraktande att svara.
— Jag misstänker att det är min bror, lörd Irkdale,
som spelar mig detta spratt att kalla ut mig på en så
oläglig tid! yttrade hon häftigt. Det skulle just vara likt
honom.
Denna gång var det lagkarlens tur att ej svara.
Den ende person lady Adelaide såg då hon inträdde
i sjuklingens rum på Sailor’s Rest var William Lydney.
Han närmade sig liksom för att mottaga henne. Harmen
glödde på hennes kinder och i hennes ögon.
— Är det ni, sir, som vågat kalla mig från mitt hem ?
— Det var jag som skickade efter er, Adelaide.
Rösten kom trån en person bakom Lydney och hon
spratt till vid ljudet af denna röst. Der, framsträckande
sina händer till helsning, stod Harry Dane, om hon
någonsin sett honom — Harry Dane som troddes ligga i
grafhvalfvet i Danesheld. . Hon gaf till ett anskri, hon
vacklade och skulle ha fallit om ej William Lydney
skyndat fram att stödja henne. Han drog sig derefter lugnt
tillbaka och lemnade dem ensamma.
Förkrossad af blygsel och ånger, med ansigtet
begrafvet i soffkudden, satt lady Adelaide sedan åtskilliga
förklaringar egt rum. I första ögonblickets öfverraskning
uttalade hon ord som uppenbarade för lörd Dane hvad han
redan af Ra ^ensbirds och Sophies meddelanden misstänkt
— att hon hade igenkännt både honom sjelf och Herbert
Dane den der fatala natten, och att den högtidliga ed hon
svurit var falsk.
— Under flera år efteråt var mitt lif en förbannelse,
snyftade hon i förtviflan; en ryslig fruktan för upptäckt
plågade mig oupphörligt. Hade jag blifvit anklagad för
mened och straffad derför skulle jag ej ha lidit mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
