- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
556

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Orättvisor godtgjorda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556,

— Tretiotusen pund, säger ni ?

— Något mer. Så fort jag uttagit min dividend
vidtog jag arrangementer för att återvända hem och godtgöra
min ärade vän squire Lester. Det har fallit på hans lott
att hittills bisträcka sin son och svärdotter med hvad de
behöft för sitt uppehälle, och jag tänkte det vara hög tid
att jag tog min andel i kostnaderna.

Om någonsin en rodnad af blygsel färgat en mans
ansigte färgades i detta ögonblick George Lesters deraf.
Huru hade han bisträckt dem? Låtit dem hungra, nära
nog låtit Edith dö af svält och Wilfred rusa ohejdadt mot
sin undergång! Hvar och en i rummet kände sig
obehagligt stämd och lady Adelaide blickade på Edith med ett
bedjande uttryck i sitt ansigte, ett uttryck som tycktes
säga: "af förbarmande, blottställ mig ej." Så förstod
Edith detsamma, och ett ljuft, älskligt, lugnande småleende
besvarade denna blick. Men Cicilia Dane vände
uppmärksamheten ifrån detta ämne. Hon hade skakat på sina
lockar och kastat forskande blickar på öfverste Bordillion
i det lion frågat sig sjelf om han vore för gammal och
medtagen eller om hon kunde öfverse med dessa brister
och taga honom till man.

— Minns ni ej mig —■ har ni ej ett ord för mig?
sade hon i det hon plötsligt närmade sig honom.

— Ne-ej, svarade öfverste Bordillion något brydd.
Såvida ni ej är — miss Harkaby.

Cecilia Dane uppgaf ett rop af förtrytelse. Miss
Harkaby hade varit en lady om tretiofem års ålder när
löjtnant Bordillion reste till Indien; hon var fullt sextio nu.
Öfversten hade ej beräknat den tid som förflutit.

— Oh, huru grymt af er! Och ni som var så
vänlig och artig såsom Henry Bordillion. Jag minnes er väl,
ehuru jag var blott en liten flicka. Jag trodde ej att ni.
»kulle ha glömt Cely Dane.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free