Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den qvinliga karakteren och qvinnans bestämelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men just detta anlag, hvilket innehåller grunden till
det högsta och heligaste, kan äfven, vid falsk rigtning, blifva
källan till många förirringar, ja till de aldra förkastligaste
och afskyvärdaste fel och laster, hvilka tyvärr äfven måste
räknas till det qvinliga könets karakteristik.
Dit höra: fantasiens omåttliga öfvervälde, romaneska
tänkesätt, vidskepelse, svärmeri, fåfänga, behagsjuka, för stor
sjuklig retbarhet och känslighet, fullständig svaghet,
viljelöshet och overksamhet, eller ock egensinne och trots, sinnets
fullkomliga öfverlemnande åt känslor och lidelser, ja slutligen
den högsta osedlighet och förhärdelse, när hjertats oskuld
och renhet gått förlorade, samt det ljus och den kraft vikit
derur, som religionen skänker, hvilken allena kan gifva det
qvinliga väsendet dess rätta hållning och rigtning.
Betrakta vi den qvinliga bestämmelsen, så finna vi
mellan densamma och detta anlag ett underbart inre
sammanhang, och vi kunna å den ena sidan icke nog beundra
Skaparens vishet, medan vi å den andra derigenom blifva
desto vissare öfvertygade om sanningen af denna
bestämmelse, hvilken är grundad redan i sjelfva naturen.
Den qvinliga bestämmelsen är att vara qvinna i ordets
sanna, ädla betydelse, eller, såsom den heliga skrift med få
ord så sannt och fullständigt uttalar det: "vara en hjelp";
att lefva icke för sig, utan för andra; att i andras
lyckliggörande finna den egna lyckan; att göra ren, himmelsk
kärlek till tillvarelsens element och ändamål; att finna sin
kallelse och sin verld icke i det yttre lifvet, utan i den stilla
husliga kretsen; icke att herrska, utan att tjena, hvilket
Goethe låter sin Dorothea så skönt uttrycka:
Tjena läre sig qvinnan i tid, hvartill hon är skapad;
Genom att tjena allena kommer hon slutligt till väldet,
Till den förtjenta makt, som tillhör henne i huset.
Tidigt ju tjenar systern sin bror, föräldrarne dottern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
