Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friherrinnan. För ingen del––––-
Alvine. Å, jag ber! Men uppriktigt sagdt,
det vet jag inte — och mamma var förresten
heller inte riktigt säker––-Men i alla fall
har han tagit hand om mig ända sen jag var
liten. Det var han. som gaf mig min
konfir-mationsklädning, och det är genom honom, som
jag gjorde bekantskap med Klas-Abraham.
(Hon får syn på salig baronens porträtt.)
Nej, se där sitter han — (norrlandsduken kommer
åter upp) — så lifs lefvande–––Det skulle
väl inte vara murgrönsblad från min krans? Jag
var och la en murgrönskrans på kullen om
kvällen. En sån där står sig bättre, skall jag
säga. Och jag ville att Klas-Abraham skulle
ha nånting som stod sig.
Friherrinnan sitter tyst och ser på sin
makes bild.
Alvine, högstämdt:
— Det var en ädel man. Han förmanade
mig så ofta att vara försiktig här i lifvet. Och
ifall han ser mig från sin himmel, kan han
sannerligen inte säga att hans Alvine glömt honom.
Om hösten skickade han mig lingon till att
koka mos af. Om vintern fick jag hugget
bränsle till mitt lilla behof. Vid jultiden gaf
han mig en gås och julgran och konfekt och
vin. Och när våren kom, behöfde jag aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
