Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alvine. Ja, det skall jag nog göra, men
om Klas-Abraham verkligen inte lämnat något
efter sig åt mig, så vet jag sannerligen inte
hur det skall gå. — — För om man inte har
någon som sticker till en då och då en slant
eller lite till hjälp i hushållet eller ett par skor,
lite kläder eller en hatt, då kan man ju inte
lefva som en anständig människa. — Det är
inte så godt och vara ett ensamt fruntimmer i
våra dar. Det har hennes nåd kanske också
fatt känna på?
Friherrinnan. Ja hvad vill ni jag skulle
göra?
Alvine. Ack, det far jag helt och hållet
öfverlämna åt hennes nåd. Klas-Abraham sa
kort innan han skildes hädan, ack, det kom ju
så plötsligt: Alvine, sa han, om jag går bort,
skall du ändå inte komma på bar backe.–––
Barn har jag inga, men pengar mer än jag
be-höfver.–––Så sa han, och det tog jag na-
turligtvis fasta på — — Jag hade tänkt mig
nånting sådant som några hundra, högst ett par
tusen kronor, så jag kunde ha börjat en liten
affär och tillbringa mina återstående dagar med
att tänka på den saknade. — Ack, ja det hade
varit så vackert, så fridfullt, men nu måste jag
ut på lifvet igen. — — Och jag skall säga
hennes nåd (hviskande) man råkar så lätt ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
