Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Helmikuu — Februari - Högtalarens rehabilitering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
räcka till att på ett tillfredsställande sätt driva
en högtalare.
Hur skall då detta problem lösas? Den all-
mänt antagna lösningen består i att på alla möj-
liga vis söka uttaga maximieffekten ur rören.
Man ökar antennens eller ramens dimensioner,
ökar kretsarnas återkoppling eller antalet låg-
frekvenssteg. Alla dessa sätt äro dåliga då de
nå över en viss, bestämd gräns, ty även om de
mata en högtalare med medelstyrka, så är denna
ström av dåligkvalitet. Den av förstärkningen
förorsakade ökningen, som är önskvärd vid små
moduleringsintensiteter, är förkastlig vid starka
sådana, då den oundvikligen går ut på mättning
av de för maximiförstärkning redan inställda
rören. Med andra ord, när svaga ljud bliva nor-
mala i högtalaren, bliva de starka fördärvade
eftersom man fordrar av rören en effekt, som
överstiger den för ljudens förstärkning normala.
Det finnes blott ett medel mot detta onda:
öka de sista lågfrekvensstegens effekt, utan att
skada ljudens renhet. Man kan för detta ända-
mål ej reflektera på rör av radiomicrotypen,
vilka för övrigt äro ypperliga för de första ste-
gen av förstärkning, eftersom det är omöjligt
att öka deras effekt genom överbelastning av
glödtråd och anod, utan att genast förstöra rö-
ren. På högtemperaturrör kan dock så ske till
en viss grad och anodspänningen kan ökas till
c:a 160 a 200 volt. Man kan sålunda erhålla en
första lösning av problemet genom att till hög-
frekvens- och detektorstegen begagna sig av
radiomicrorör och till lågfrekvensstegen be-
gagna sig av hårda högtemperaturrör. Men
även här mötes man av svårigheter. Glödtrå-
den på högtemperaturrören förstöres snart,
svårigheter uppstå vid batterikopplingarna och
såväl glöd- som anodbatterierna måste ökas,
det förra i kapacitet, det senare i både spänning
och kapacitet.
Man kan då tänka på flera parallellkopplade
rör, åtminstone på sistalågfrekvenssteget. Detta
är dock en dåliglösning, ty de sålunda hopkopp-
lade rören äro aldrig identiskt lika, och under
sådana förhållanden är det svårt att utvinna
högsta möjliga effekt ur rören.
En annan lösning, som utan tvivel kommer
att i praktiken visa sig vara den bästa, är att
för sista lågfrekvenssteget begagna sig av kraf-
tigare rör, ett mindre sändarrör, t. ex. Société
N:o 2
Erancaises Radio-Electriques (la Radiotechni-
que) 5-watts-rör. Dessa rör lösa problemet på
ett utmärkt sätt eftersom de tillåta matning av
en högtalare med en förstklassig och mer än
tillräcklig telefonström och detta utan att i
nämnvärd grad öka återkopplingen eller att
begagna sig av överdrives många lågfrekvens-
steg, samt utan att driva rören till mättning.
Dock erbjuder denna lösning några praktiska
svårigheter, man är tvungen att hålla sig med
en ackumulator på 6 v. och stor kapacitet samt
ett högspänt anodbatteri, även detta av rela-
tivt stor kapacitet.
Den under alla förhållanden lämpligaste lös-
ningen erhålles genom användandet av sär-
skilda, extra kraftiga, strömbesparande rör,
som äro konstruerade i syfte att giva en till-
räckligt stark elektronströmning.
Dylika rör hava just nu framställts inom den
radiotekniska industrien, som har släppt ut på
marknaden två nya typer: »Radiowatt R 27» och
»Supermicro R 15 och R 24».
Båda typerna av, Supermicro utmärka sig ge-
nom sin synnerligen storaförstärkningsförmåga.
Särskilt konstruerade med hänsyn till mot-
ståndskopplade förstärkare, passa de bättre för
lågfrekvensförstärkningän för högfrekvens d:o.
Men de passa ej för alla kopplingar, och deras
utomordentligt stora förstärkarförmåga kan
förorsaka kraftiga visslingar när man begagnar
sig av dessa rör i skarpt avstämda, resonans-
kopplade kretsar med föga motstånd.
Justpå grund av dess stora förstärkarförmåga
kan Supermicroröret endast lämna en relativt
liten anodström och förmår ej att direkt driva
en högtalare.
Supermicros yttre är identiskt lika med Ra-
diomicros. Det är en typ av lågtemperaturrör,
vars glödtråd endast förbrukar 0,06 amp. för
en spänning av c:a 3 till 3,5 v. Medelstyrkan
av anodströmmen är 2 till 4 milliamp. för en
spänning av 40 till 80 v. Supermicrorörens för-
stärkningsförmåga är ungefär dubbelt så stor
som radiomicrorörens och det inre motståndet
varierar, beroende på typen R 15 eller R 24
från 15000 till 16000 ohm.
Radiowatt-röret uppfyller i alla punkter de
villkor, som nyss uppställts för mottagning i
högtalare. Dess förstärkarförmåga är under-
lägsen Radiomicrorörets, men den lämnade
RADIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
