- Project Runeberg -  Radio / 1926 /
63

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. Huhtikuu — April - Lågförlustkonstruktion eller långt driven återkoppling?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63
N:o 4
stärkas i samma proportion. Graden av för-
stärkning av sidovågornas olika frekvenser är
proportionell mot resonanskurvans höjd i de
punkter som motsvara frekvenserna i fråga.
Den idealiska resonnanskurvan för realiserande
av detta önskemål skulle’ bli en kurva med
konstant höjd inom det frekvensområde, som
täckes av de båda sidobanden.
Den heldragna kurvan A i den schematiska
fig. 4 utgör ett exempel på en tämligen god
resonnanskurva, under det att den streckade
kurvan B representerar en för mottagning av
modulerad sändning mindre lämplig kurva.
De båda streckade rektanglarna representera
debåda sidobanden med bärvågen emellan dem
åskådliggjord av den grova vertikala linjen.
Om den ifrågavarande kurvan utgöres av A
är det lätt att se, att förstärkningen, som är
propotionell mot kurvans höjd, är praktiskt
taget lika över hela området. Alla frekvenser
bli dåförstärkta ungefär lika mycket, och någon
distortion kommer därför icke att uppkomma.
Om å andra sidan avstämningskretsens reson-
nanskurva utgöres av B komma de frekvenser
som motsvara de inre delarna av sidobanden
att förstärkas nästan tre gånger så mycket som
de frekvenser, vilka motsvara sidobandens
yttre delar, eller med andra ord de lägre tonerna
komma att bli överdrivna på bekostnad av de
högre tonerna, speciellt övertonerna, vilka ge
talet och musiken dess speciella klang, och
följden blir en kraftig distortion.
Samtidigt blir även medelstyrkan av mot
tagningen mycket lägre i fallet B än i fallet A
trots att de båda kurvornas toppar samman
falla, emedan medelhöjden av kurvan B är
mycket lägre än av kurvan A mom det område
där kurvorna ligga över sidobanden.
De båda fallen, som illustrerats med hjälp
av kurvorna i fig. 4 äro i viss grad teoretiska
och tjäna att visa den stora betydelsen av kurv-
formen vid mottagning av modulerade vågor.
Det är alltså icke blott kurvans höjd som här-
vidlag är av betydelse.
Vi hava tidigare framhållit, att återkopplin-
gen har en viss tendens att ge kretsens reson-
nanskurva en form, liknande kurvan B (fig. 4),
under det att kurvan mera närmar sig A-typen,
om den ursprungliga kurvan flyttats uppåt med
hjälp av minskning av dämpningsmotståndet.
Slutsats; jämförelse mellan lågförlustkonstritk-
tion och användande av stark återkoppling.
I figur 5 har en jämförels.: mellan de båda
fallet gjorts, nämligen tillämpning av lågförlust-
principen och användande av stark återkopp-
ling. Som förut ha de båda sidobanden åskåd-
liggjorts av två skuggade rektanglar, och bär-
vågen har betecknats med en tjock vertikal
linje mellan dem. Den streckade kurvan B
hänför sig till en krets med normala förluster,
vilken vi taga som utgångspunkt. Under an-
tagande att vi önska höja effektiviteten till en
viss grad, motsvarande en höjning av kurvans
topp från a till b, kunna vi åstadkomma detta
på två sätt: antingen genom attreducera dämp-
ningsmotståndet genom tillämpning av låg-
förlustprincipen eller genom att införa åter-
koppling. I första fallet erhålla vi resonnans-
kurvan A, i andra fallet resonnanskurvan C.
Fig. 4.
Fig. 5.
RADIO

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:50:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/radio/1926/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free