Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Helmikuu — Februari - Olle Wikström: Effektiv lågfrekvensförstärkning - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RA D I 0|
N:o 2
21
om vi med Ra och Za beteckna anodmotstån-
dets, resp. drosselns impedans i ohm. 1)
* Grafiskt återges sambandet mellan jieii och
anodbelastningen i fig. 2, där eff angivits i
procent av (i och anodbelastningen som en
varierande multipel av Rr Av kurvorna fram-
går omedelbart, vad som nyss framhållits, näm-
ligen att jjeii aldrig kan lika stor som /i,
men att man genom att göra belastningen till-
räckligt hög kan nedbringa skillnaden till prak-
tiskt taget lika med ingen. lögonfallande är
vidare den stora skillnaden i effektivitet mellan
en drosselspole och ett motstånd av lika impe-
dans. För att utnyttja 80% av rörets förstärk-
ningsförmåga fordras vid motståndskoppling en
anodbelastning, som är minst 4 gånger rörets
inre motstånd, vid drosselkoppling uppgår den
erforderliga belastningen blott till 1.33 Rt.
x) I dessa formler liksom i det följande har ingen
hänsyn tagits till impedansen hos den av gallerkondens
sator och gallerläcka bestående strömbanan, som iv rea*
liter ligger parallelt med anodkretsimpedansen. Genom
lämplig dimensionering av kondensatorn, och läckan
kan man emellertid ernå. att deras resulterande impe»
dans blir mycket hög (av storleksordningen 10° ohm),
varför dess inverkan blir synnerligen obetydlig.
Emellertid förr:ngas denna drosselspolens
skenbara överlägsenhet av flera olägenheter.
Den allvarligaste är, att impedansen ej är kon-
stant utan varierar med frekvensen (detta i
motsatts 1ill motståndskopplirgen, där impe-
dansen och därmed den effektiva förstärknin-
gen är lika vid alla frekvenser). Som bekant är
nämligen en drossels impedans
Z=2stfH ohm,
där / är frekvensen i period per sek. och H är
självinduktionen i henry. Impedansen är så-
lunda direkt proportionell mot periodtalet: vid
50 perioder är den blott hälften så stor som vid
100, o.s.v.
Drosselkopplingen kan sålunda aldrig för-
stärka likformigt. Emellertid kan denna olik-
formighet i förstärkningen genom lämplig di-
mensionering nedbringas till sådana värden,
att örat ej längre förmår urskilja ojämnheten. J)
Härför erfordras dock, att drosseln dimensione-
ras så~"att man vid den lägsta förekcmmande
frekvensen kunna antaga vara c:a 50
per/sek., kan*tillgodogöra c:a 80 % av rörets
förstärkningsförmåga. Är drosselns självinduk-
tion H henry, så är impedansen som ovan
nämnts, vid 50 per.
Z=2*t.so’H=~3T4H ohm.
För /ieff = 0.8 n fordras enligt kurvan i bild
2, att Za är minst 1.33 R,. Vi få sålunda
314 H -> 1.33Ri
d.v.s. H J> 0.0042 Rt
För kvalitativt tillfredsställande förstärk-
ning fordras sålunda vid motståndskoppling
ett anodmostånd, som är minst 4 gånger R t,
vid induktiv belastning en drossel (eller, vid
transformator, en primärlindning) med en
självinduktion i henry av minst 0.0042 Rr
’) Variationer inom o—3o % förmår ej örat upptäcka.
Detta är dock i avsevärd grad individuelt och bero»
ende på större eller mindre träning.
Fig. 2.
GASACCUMULATOR
HELS I N Kl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
