Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Maaliskuu — Mars - B. Freund: Det elektriska fjärrseendets nuvarande ståndpunkt - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 3
RADIO
48
Även Baird (1925) använde ett roterande
linssystem, som uppvisade åtskilliga förbättrin-
gar. Huruvida han uppnått bättre resultat än
Jenkins är dock ännu ej bekant.
Karolus (1924) har uppfunnit en efter honom
benämnd, mycket ljuskäsnlig cell, Karolucellen,
som ännu torde vara sista ordet på detta om-
råde. Av vikt är även att han på mottagare-
sidan använder en redan 1891 av Sutton före-
slagen — ehuru numera förbättrad — Kerref-
fekt-lampa, kombinerad med förstärkarerör.
Hela apparaturen arbetar absolut tröghetsfritt
och med förhållandevis stor ljusstyrka
Trots alla dessa framsteg äro
emellertid ej alla svårigheter
övervunna.
Ljuskänsligheten är ännu allt-
för liten för att man skall kunna
tala om verkligt fjärrseende. Men
allt talar för att vi inom en ej
alltför avlägsen framtid skola ha
problemet löst på ett praktiskt
tillfredsställande sätt.
En förelöpare till det egentliga
fjärrseendet är fjärrkinematogra-
fen, vilken har utsikter till en
relativt snabb utveckling däri-
genom att mycket starka ljus-
källor kunna användas.
Ett schema över en mycket
enkel, av författaren konstruerad,
fjärrkinematograf är framställd
i fig. 8. i är en ljuskälla, 2 ett
objektiv, som genomlyser filmen
3 efter en smal linje 4. Strålarna
passera linsen 7 och kastas av
spegelprisman 5 på en skärm 9
Denna skärm har en öppning 10
genom vilken en bildpunkten
motsvarande ljusstråle passerar
och träffar cellen 11. Samtidigt
röres också filmen 3 framåt så
att den ena bildraden efter den
andra upptages.
Hastigheten göres så stor att minst io bilder
pr sekund passera. Strömimpulserna från den
ljuskänsliga cellen förstärkas upp på vanligt
sätt och modulera en sändare.
Fig. 9 visar en mottagare som i princip över-
enstämmer med andra fjärrskådningsapparaters
konstruktion.
Då problem att synkronisera upptagnings-
och återgivningsapparaterna kan anses fullstän-
digt löst, torde det icke dröja länge förrän åt-
minstone fjärrkinematografen är ett fullbordat
faktum.
Fig. 8. Sändare till fjärrkinematograf enl. Freund.
Fig. 9. Mottagare för fjärrkinematograf.
1. Radiomottagare 6, 7. Elektroder i en 11. Ljusfläck.
2. Förstärkare. Kerr.effekt.lampa 12. Mottagareskärm.
3. Ljusrelä. 8. Polarisator. 13. Sammansättningsprisma.
4. Ljuskälla. 9. Analysator. 14. Svängande spegel.
5. Objektiv. 10. Objektiv. 15. Kamskiva.
(Radio^Amatören.)
«SUOMEN
SÄHKÖ LAMPPITTEHDAS myöskin SÄÄSTÖPUTKET nopeasti, hyvin ja
Merimiehenk. 40 korjaa loppuunpalaneet halvalla. Ominaisuudet pysyvät samoina. 0,06
r_
• r-_ tr\r%■ ii-i_rrri_i_.___. amp. putket korjataan kutenkin vain 2,5—3,5
RADIOPUTKENNE volHn
J
hehkujMnnitykselle
,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
