Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8—9. Elokuu—Syyskuu — Augusti—September - Åskfaran vid antenner för radiomottagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
förbättra saken kan man då för mottagningen er-
sätta jordledningen med ett s. k. balansnät, i det
man under antennen på ringa höjd över marken
uppspänner några isolerade koppartrådar och för-
enar dem med mottagarens jordklämma. För åsk-
farans skull måste man dock ha en jordförbindelse
och, då apparaten icke är i bruk, jorda både an-
tenn och balansnät. Att jordledningen icke blir
god, spelar härvid mindre roll, under förutsättning
att inga föremål i omedelbar närhet äro bättre
jordade än antennen.
En illa utförd eller illa förbunden anlenn utgör
under åskväder en fara, även om den icke träffas
av blixten. Slår nämligen åskan ned i grannska-
pet, induceras kraftiga strömmar och spänningar
i närbelägna antenner, så att dessa i mindre skala
avspegla samma förhållanden, som inträda vid åsk-
slag i själva antennen. Verkningarna äro givetvis
i detta fall svagare, men samtidigt är sannoligheten
för att något dylikt skall inträffa tydligen så mycket
större, vilket ytterligare understryker nödvändig-
heten att alla antenner skulle göras åsksäkra. Jag
har själv erfarenhet av att icke jordade antenner
under åskväder kunna ge mer än decimeterlånga
gnistor till jordade föremål. 1 litteraturen finnes
även omtalat, huru antenner och liknande anord-
ningar, såsom linbanor, kablar för handdrivna fär-
jor o. dyl. framkallat svåra smärtförnimmelser och
t. o. m. medvetslöshet hos personer, som vidrört
desamma, då blixten samtidigt slagit ned på något
avstånd. Företeelser av detta slag kräva dock inga
särskilda försiktighetsmått; är antennen utförd så
N:o 8— 9
att ingen skada inträffar, om blixten passerar genom
densamma, så kan icke heller dessa sekundära åsk-
fenomen medföra någon fara.
Emellertid kan en antenn även då icke blixten
slår ned erbjuda vissa faror. Ett visst spännings-
tillstånd i luften kan nämligen framkalla en spän-
ning mellan en isolerad antenn och jorden, och
denna spenning kan förorsaka gnistor och urladd-
ningar, som kunna skada apparaten, om denna är
inkopplad. Personfaran är väl icke synnerligen
stor, då antennens kapacitet och gnistans energi
även vid hög spänning är ringa. Men då olika
personers känslighet för elektricitet och vidare en
nervös chock lätt kan bli följden av en oväntad
elektrisk stöt, kan man kosta på sig vissa försik-
tighetsmått. Det första är att alltid ha antennen
jordförbunden, då mottagning icke pågår. Vidare
bör antennen icke heller under mottagning vara
isolerad från jorden. Detta beror på mottagarens
konstruktion; är densamma utförd med seriekon-
densatorn, så att ledande förbindelse icke förefinnes
mellan antenn- och jordklämmorna, kan man icke
alltid tillmötesgå detta önskemål. I stället begrän-
sar man då den spänning som antennen kan an-
taga med en säkerhetsgniststräcka, vanligen i form
av s. k. vakuumåskskydd, som består av en eva-
kuerad glastub innehållande ett par spetsar med
mycket litet gap, av vilka den ena förbindes med
jorden och den andra med antennen. Växer an-
tennens spänning utöver ett visst, jämförelsevis
obetydligt värde, utjämnas den genom att en gnista
slår över mellan spetsarna i åskskyddet. En s. k.
glimljuslampa är även användbar för detta ändamål.
Även där man icke av de skäl jag nyss angivet,
bör ha ett vakuumåskskydd inkopplat under mot-
tagningen, kan detta väl försvara sin plats. Om
man nämligen skulle glömma att jortia antennen
efter slutad mottagning, borttager åskskyddet nästan
fullständigt riskerna härav. Det verkar med hän-
syn till åskan nästan på samma sätt, som om an-
tennen verkligen vore jordförbunden. Ett gnistgap
av så små dimensioner verkar nämligen mycket
mindre hindrande för en blixt eller för en av en
blixt i grannskapet framkallad strömstöt i en an-
tenn än exempelvis en tvär krök på antennledning
eller jordledning. I Amerika använder man t. o.m.
synnerligen ofta åskskydd utan någon antennom-
kopplare, så att antennen aldrig direkt jordförbin-
des. Dock brukar man i så fall ha en knivström-
brytare, varmed man efter slutad mottagning från-
Fig 3. Lämplig anordning med åskskydd.
RADIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
