Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu, när hjärtat nästan tyckes brista,
när feberångst det spänner,
i dessa dagar hvarje lifvets nålstyng
liksom ett blodigt hugg jag känner.
9. 12. 96.
LXXIV.
Jag är lik den, begrafd i mörka schakter,
som utan rast sig gräfver fram ur gruset,
som dödstrött sträfvar genom dunkla trakter,
men vet hvart tag för honom närmre ljuset.
Jag sträfvar rastlöst med det värf jag funnit
och som jag tror ät mig af Gud blef gifvet.
Och när mitt verk jag slutat, målet hunnit,
då blänker ljuset fram — då kommer lifvet!
18. 12. 96.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
