Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893.
Skuggor vi äro, som i natten glida,
komna hit att kämpa, älska, längta, lida,
nalkas jorderingen,
sväfva åter dan
hvadan vet ingen,
ingen vet hvarthän.
Du är oss nära och Du är oss fjärran,
Oändlige, till livilken hjärtat trär.
I tystnaden där är en röst från Herran;
i nattens ro till Dig vår tanke går.
Den själ, som gripits af oändligheten,
ej jordisk glädje helt kan fängsla mer:
midt uti lifvets sol dess blick, förveten,
dock in i evighetens gåtor ser.
Rundt om mig höga furor stå och tiga
och sträcka som i längtan grenar opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
