Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
BISKRA
män på perrongen, som gå och se ut som om de trånade
efter Paris.
Så börjar tåget rusa utför med allt snabbare fart
— man är på södra sluttningen af Atlas. Luften, som
nyss var råkall, blir helt ljum. Och se där: en tät
mörkgrön våg, kantad med ett skärhvitt skum — det
är den första palmskogen, omgifven af en krans ljusa,
blommande mandel- och persiketräd. Det är El-Kantara
med sitt trånga bergpass och sin vackra, djärft hvälfda
stenbro från romartiden öfver en flod, som ännu under
våren går skummande och vild, men snart nog skall
blifva helt smal och vattenfattig. Fram emellan
klipppassets skyhöga väggar, nedåt i brusande fart, och inom
några minuter är man nere på slätten. Ännu ett par
timmars färd emellan vårgröna åkerfält, afbrutna af
sterila trakter, där ökensanden sticker fram emellan tistlar
och starrtufvor, och så — Biskra!
Här är järnbanans slutpunkt. Och här börjar
Sahara.
Biskras långsmala oas sträcker sig ungefär en half
mil utmed en flod, hvars vatten strax ofvan Biskra
ledes in i ett kanalsystem, som bevattnar hela oasen.
Efter denna totala åderlåtning blir floden blott till en torr,
bred sandbädd, öfver hvilken man — med undantag af
ett par vintermånader — spatserar lika torrskodd och
ogenerad som Israels barn öfver Röda hafvet.
I Biskra ses ej mer mandel- och persiketräden;
de äro alltför nordliga växter för att trifvas här.
Endast palmer, mest dadelpalmer af ofta jättelik höjd,
mellan hvilka här och där sticka fram de mera lågvuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
