Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKRA
31
de ej ströfva omkring på gatorna. De äro grannt
klädda 1 tjocka, blommiga sidentyger och bära breda,
tunga bälten af drifvet silfver, många spännen och
armband af samma metall och halsband af guldmynt;
deras ansikten äro tjockt målade med smink och
ögonbrynen förenade öfver näsan med ett svart tuschstreck.
De flesta äro ej vackra — oftast äro de groft byggda,
ibland koppärriga —, men om kvällarna, då de sitta,
hvar och en utanför sin port, vid de smala gatorna,
där folkmassan oupphörligt sorlande strömmar förbi,
likna de brokiga blommor, belysta af skenet från den
dolda lampa, som brinner uppe i trappan ofvanför dem.
Där sitter en liten vacker ouled-nail i sin trappa,
klädd i skimrande guldgult. Plötsligt räcker hon ut
handen, fattar tag i en arab, som går förbi, och söker
draga honom till sig. Men araben vill ej låta sig
fångas, han arbetar för att komma loss, det blir en formlig
brottning. Slutligen sliter han sig lös och fortsätter
sin väg. Den sköna sätter sig ned igen och slätar
med trumpen min till sina kjolar.
Litet längre bort sitter en annan ung kvinna med
fina, regelbundna drag, ett diadem af guldmynt pryder
hennes högt burna panna; hon sitter orörlig vid sin
port, så orörlig i sin gyllene prakt att hon liknar en
smyckad afgudabild. Men kring de mörka ögonen
och de hårdt sammanpressade läpparna ligger ett
uttryck af förstenad smärta och dystert trots — af dof
ovilja öfver den påtvungna förnedringen. Kanske har
denna kvinna ett litet barn, som tagits ifrån henne.
Ty när ouled-nailerna få barn, få de behålla dem hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
