Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyårsfirande i biskra
61
mans, men de gjorde hvad de kunde för att störa. Allt
emellanåt hördes en fotografikameras knäppande, här
och där ljöd halfhögt prat och skratt. En tjock herre
med berlocker på magen, som såg ut som om han kunde
vara handelsresande, stod och pratade högljudt ett
stycke ifrån oss. Jag såg araberna kasta vredgade
blickar på honom och hörde ett harmset mummel från ett
par af dem — de hindrades ju af detta tanklösa prat
från att höra hvad deras gamle marabu läste för dem
ur den heliga boken. Men den tjocke märkte ej deras
blickar eller brydde sig ej om dem — hvad gjorde väl
det, om de där hedningarne blefvo sårade i sina
känslor? — han pratade på med själfbelåten min. Jag blef
så ond, att jag gick rakt fram till honom.
— Monsieur, man ber er vara tyst, sade jag. — Ni
stör gudstjänsten.
Han stirrade häpen på mig, men tystnade
verkligen.
En stund därefter gjorde jag åter ett litet försök
att undanrödja ett störande element, men led den
gången ett totalt üasco.
Midt framför mig hade en stor, brunfläckig
rapp-hönshund slagit sig ned emellan tvenne led af
nedhu-kade araber, låtande sin svans ogeneradt hvila öfver en
flik af deras burnuser. En hund är för en museiman
en oren varelse; det var klart att det skulle harma de
bedjande att under sin gudstjänst ha detta djur så
alldeles inpå sig.
— Pox, lockade jag sakta, Pox, kom hit!
Pox var en mycket smutsig och mycket beskedlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
