- Project Runeberg -  Araber. Skildringar från Algeriet /
109

(1905) Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I o en sagoförtäljare

hvad den innehöll — var strålande glad var lätt att
konstatera. Hon stoppade strax i munnen ett par af
karamellerna, stack så in påsen innanför klänningen och
skrattade af belåtenhet. Men hon sade ingenting —
hvarken »sahhas eller »katorscherek», de två ord en
arab har att välja på, när han skall säga tack.

Inne i hyddan funnos, liksom första gången, den
gamla negerkvinnan, vaktande det lilla byltet, och
barnets mor. Den sistnämnda var i ett hörn af rummet
sysselsatt med att koka ett ägg öfver en liten glödhög;
en trefot var uppställd öfver glöden, och ett ägg hängde
däröfver i en ring.

Vi hade tagit för afgjordt, att Leluna skulle bjuda
sina gäster af karamellerna. Men hon tycktes ej ha en
tanke åt det hållet — lika litet som ett djur tänker på
att dela med sig af sitt rof. Och af de andra
kvinnornas afundsjuka och melankoliska blickar mot Lelunas
påse var tydligt, att de alls ej väntade sig någon sådan
frikostighet. Vi påminde oss, att vi gjort en liknande
erfarenhet med några beduinkvinnor och ångrade, att vi
ej tagit af några karameller åt den gamla och hennes
dotter; men så kom jag ihåg, att jag hade en
chokladkaka med mig, bröt itu den och gaf en bit åt hvar af
de båda som blifvit lottlösa. De skeno strax upp, men
nu mulnade Leluna i stället; hon fruktade tydligen, att
detta i glittrande silfverpapper inlagda svarta, som de
med belåtna miner åto, smakade bättre än hennes
karameller.

I detta ögonblick trädde Mohammed in, tydligen
underrättad om att vi kommit. Han tog sig en karamell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 25 00:54:11 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ramaraber/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free