Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
de båda ahmed
— Nej, den ligger högt, vår hemtrakt! Där blef
hettan aldrig mycket svår.
I Sahara, som man ofta tänker sig som en
ofantlig sandslätt, finnas i själfva verket höjdplatåer af
t. o. m. flere tusen meters höjd öfver hafvet.
— Hvad tycker ni om Schreras utseende, madame,
tycker ni att hon ser riktigt frisk ut ? frågade Ahmed
ben Sadok med en viss oro i tonen.
Jag dröjde något med svaret — det lilla ansiktet
med de allvarliga, svarta ögonen hade onekligen ett
tärdt uttryck, och de små armarna voro alltför magra.
— Hon är något gul, tycker ni inte det, madame?
återtog Ahmed.
— Jo, hon är allt lite gul.
— Ack, ni skulle ha sett henne, innan hon blef sjuk!
Då var hon så röd och hvit som en blomma! Men
nu–Det är något jag måste fråga er till råds
om, madame, det är något, som jag tror inte är bra
för lilla Schrera, och det är, att hennes mormor ännu
ger henne di, fastän Schrera är tre år gammal; ser ni,
allt sedan lilla Schrera föddes, har hennes mormor
gifvit henne di, och hon har ännu inte fått någon
annan föda. Förut fick hon också af sin mor, men på
de sista fyra månaderna har hennes mor inte kunnat
— så att nu är det hennes mormor ensam, och hon
vill inte upphöra därmed. Men hvad tror ni, det kan
väl aldrig vara bra för Schrera?
— Nej, naturligtvis måste hon börja äta riktig mat,
utbrast jag, full af häpnad öfver denna fenomenala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
