Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66 fransmän ocii araber
dem voro ju turkarna herrar här, och de voro grymma
och förtryckte folket, men under fransmännens välde
ha araberna det ganska bra på flera sätt, och det börja
de också erkänna.
Det var Barah, som sagt mig det där, men jag
nämnde honom försiktigtvis inte, ty jag visste, att
Mustafa, som inte hade någon hög tanke om tapirmannen,
skulle ha mottagit hans namn med ett hånskratt. Nå,
han uttryckte i alla fall inte någon vidare aktning för
min sagesman.
— Ett sådant prat! utbrast han och blef helt
röd i ansiktet af harm. — Det måste ha varit ett
riktigt dumhufvud, som kan påstå något sådant! Hör på,
skulle du tycka om, i fall främlingar komme och
eröfrade ditt land och härskade öfver ditt folk?
— Nej, det skulle jag visst inte! Men skillnaden
är den, att ditt folk var ju inte fritt, när fransmännen
kommo. Turkarne voro era trosförvanter, det är sant,
men de voro dock främlingar, och sultanen i
Konstantinopel lade hårda skatter på er, och hans beyer
utkräfde dem i dubbelt mått och agorna i tiofalldt och
kaiderna i hundrafalldt, och var det någon stackare, som
inte förmådde betala eller knotade, när man tog ifrån
honom hans sista get, så högg man en hand af honom
eller en fot eller ett öra. Det är godt om sådana
stympade stackare i Marocko, och det sägs ha varit så förr
här i Algeriet också.
Mustafa inlät sig icke på frågan om turkarne;
troligen visste han icke mycket om deras herravälde. I
arabskolorna läser man ingen historia, där är det blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
