Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fransmän och araber
I 73
skrifvelser till arabhöfdingar, hvilkas områden de
skulle passera, och de lofvade sig häraf mycket både
nöje och nytta.
— ökenaraberna äro mycket gästfria, som ni vet,
sade de, antagligen komma vi för det mesta att lefva
fritt på vägen, så att vår färd till Tunis — oaktadt
utrustningen ju blifvit något dyr — torde bli snarare
billigare än dyrare än en järnvägsfärd.
Ett par veckor senare, då vi sutto i en
järnvägskupé på vägen emellan Constantine och Tunis, jag och
en af mina reskamrater, fingo vi, när vi vid en af de
första stationerna på tunesiskt område stucko ut
hufvudet genom kupéfönstret, på perrongen se en reslig
gestalt med hvit Stanley-hatt, blonda mustascher och
bruna knickerbockers.
— Nej, se den tyske upptäcktsfararen, utbrusto vi
båda.
Jo, det var han. Han fick också ögonen på oss
och kom fram och hälsade.
— Men hvar är svensken ? Och åsnan ? Och tältet
och alla sakerna?
— Das ist allés zum Teufel! svarade tysken kort
och med stor uppriktighet.
Hvilket uttryck sedan modifierades så till vida,
att svensken var kvar på gränsstationen emellan
Algeriet och Tunis.
Han berättade i hast och på ett drastiskt sätt
deras äfventyr på resan. Det hade befunnits omöjligt
att tälta ute i öknen, ty de våldsamma, så ofta
förekommande ökenstormarna ryckte genast upp tältpin-
Aitnn M. Roos, Arabtr. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
