Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beni mora
växter med klöfverliknande blad och med stora
fröbaljor, som likna gröna, håriga maskar, hvilka slingrat
ihop sig till ett nystan och förfära den som
oförhappandes får syn på dem. Annars är det ett oförnekligt
behag med dessa Saharaoaser, att de, till följd af
markens torrhet, äro så fria från småkryp. Och
skorpionerna och ormarna, som, vid den tid de äro framme,
antagligen göra en föga benägen för att ligga i
gräset, visa sig ej förrän den riktiga sommarhettan
kommer.
Det är inte långt till Beni-Mora, den ligger blott
en kvarts timmes väg från Biskraoasen, och inte är
det egentligen öken man går igenom heller för att
komma dit. Det är gräsmarker, där flockar af svarta
och brokiga getter beta under uppsikt af ett par
arabynglingar eller någon gammal brunsvart kvinna, som
blir hjärteglad, ifall någon stannar och pratar en stund
med henne. Det är också på vägen till Beni-Mora,
som man om aftnarna brukar möta stora fårahjordar
på flera tusen djur, hvilka alltid på ett bestämdt ställe
på vägen räknas af herdarna; två af dem ställa sig
nära hvarandra på vägen och bilda liksom en trång
port, mellan hvilken fåren kunna tränga sig blott två
à tre i bredd, och några andra herdar framdrifva
djuren, som med stor snabbhet räknas af de två.
Och här brukade också hvarje kväll en stor hjord
svarta svin komma vandrande hem från betesmarken,
grymtande och bökande. Och där var ett litet svin,
som hade ondt i ett ben och därför linkade på tre
och sålunda alltid — just mot kvällen, när det lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
