Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
2 19
stantine; dit brukade familjerna resa upp, när
sommarhettan 1 Biskra blef för stark, och de unga sönerna
tycktes där ha att öfvervaka hveteskörden. Det var
glädjande, tänkte deras åhörarinnor, att de ändå
tycktes någon gång göra någonting. Annars ansågo de det
tydligen finast att göra ingenting; »vi ha ingen
sysselsättning alls», försäkrade de en gång med stolthet.
De hade rest förut i Europa — hade en gång varit
vid Rivieran och i Italien. . Det som under denna resa
gjorde det starkaste intrycket på dem var tydligen
hafvet. De kunde ej förgäta sjöresorna. — — De hade
varit intensivt sjösjuka! Och som de voro fast
beslutna att ej underkasta sig längre sjöfärd än som var
absolut nödvändigt, ämnade de taga den nätta vägen
öfver Tunis och Italien för att komma till Paris.
Så frågade de, om det var någon sjöresa mellan
Norge och Sverige, och då de hörde, att så ej var fallet,
förklarade de, att de skulle komma till Sverige också.
Grefvinnan Ebba bad dem komma och hälsa på henne
och hennes man på deras egendom, och Marika lofvade
att visa dem Stockholm.
— Törs du verkligen gå omkring på Stockholms
gator med ett par herrar i burnus? frågade Elly sakta.
— Det törs jag visst, svarade Marika morskt.
1 Men folk kommer förstås att tro, att jag slagit mig
i slang med konstberidare, tillfogade hon med en liten
suck, som tydde på att hennes mod sjönk en smula vid
närmare besinning.
— Kan ni inte berätta någon historia för oss i dag ?
frågade Elly.
Anna M. Roos, Araber. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
