Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
2 19
Här afbröt sig Bachir plötsligt och kastade en
orolig blick på sina åhörarinnor.
— Det sägs, att det varit en tid, sade han
tvekande, då djuren kunde tala — jag vet inte riktigt
om det är sant, men det påstås så–-
— Ja, det är verkligen ganska många, som påstå
det. Och det kan ju mycket väl hända, att det
förhållit sig så, sade Marika uppmuntrande.
— Ja, det kan ju hända, sade Bachir lugnad.
Nåväl, schakalen sade en dag till herden: Gif mig den
svarta tackan! I dag har jag fått lust att äta upp
den.
— Men det går inte för sig, sade herden
förskräckt. Min husbonde kommer ju genast att märka,
om den svarta tackan saknas. Det gör mindre, om
du tar tio hvita.
Men schakalen var envis.
— Jag har fått en sådan aptit på den svarta,
sade han.
Och herden måste låta honom äta upp det svarta
fåret.
Nå, när så herden den kvällen kom hem med sin
hjord, gick det, som han förutsagt; hans husbonde
märkte strax, att den svarta tackan var borta. Och
han ropade vredgad: Du är en dålig herde, du har
ej alla fåren hem. Och han började räkna fåren, och
då han märkte, att åtskilliga saknades, dref han
herden bort ur tjänsten.
Herden gick till schakalen, beklagade sig bittert
och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
