Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
2 3 I
eller göra någonting annat heller, utan bara låg och
gassade sig i solen och åt apelsiner och dadlar och flirtade
lite, förstås, och lät romarne besegra sig som ingenting.
Man måste bli lat här.
— Och hvad man förstår mohammedanernas
fatalism, sade Ebba med en drömmande blick i de mörkblå
ögonen. Man har ett lidande — en sjukdom eller en
svårighet att öfvervinna —, och man har kämpat och
sträfvat och beslutsamt sagt: Jag skall öfvervinna det.
Och så kommer man hit och blir kringsvept af denna
evigt strålande, stora ro, och man börjar tänka:
Hvarför skulle jag längre kämpa? Det är bättre att böja
sig — bära sin börda med stillhet och värdighet.
Solen skiner klart, lifvet är stort och skönt och rikt,
antingen jag lider eller inte.
— Det där kan jag nu alldeles inte gå in på,
utbrast Hellevi häftigt. Jag afskyr det där talet om
resignation. I synnerhet här ute i öknen! Här ska
man äta lejonmärg och örnavingar! Man knyter sin
hand mot ödet, som sitter däruppe i skyn, och ropar:
Du håller i dig, du slår mig alltjämt, men jag håller
också i mig! Och man slåss med näbbar och klor
emot alla orättvisor.
Hon reste sig i ifvern, hennes kraftigt skurna
Karl-den-tolftes-profil höjde sig ur kuddarna, och hon
skakade sin magra, knutna hand.
— Men om det inte tjänar nånting till? Om det
är något som är alldeles ohjälpligt — då måtte det
väl ändå vara bättre att ta det med lugn och göra
det bästa af det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
