Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
Huru Riga erövrades.
Uppför den breda Dunafloden seglade den svenska
flottan — mer än hundra skepp stark.
I förstäven på sitt amiralsskepp stod Karl Karlsson
Gyllenhjelm och blickade ut över de låga stränderna
av detta Livland, som han så väl kände sedan forna
dagar.
För mer än tjugu år sedan drog han första gången
hitöver med konung Karl IX. Minnena från
ungdomsårens käcka bragder uppstege inom honom. Det var
ett lustigt äventyr den gången, då han erövrade
borgen Fellin: där han sprang uppför den sviktande
stegen in genom torngluggen, själv tjugonde, och med
dånande stämma ropade till befälhavaren att strax
komma dit upp och giva sig — annars ginge det
hönom illa. Nog vart polacken häpen, när han, efter
det han givit sig fången, fann att det var åt en sa
liten skara han överlämnat sig och slottet. Svårare
värv var det, när han, samman med vännen och
kamraten Jakob de la Gardie, skulle värja Wolmars
fästning mot Zamoiskys hela här. När de till sist måste
uppgiva borgen, betingade de åt hela besättningen
fritt avtåg: blott de själva stannade i fångenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
