Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att färden gått lyckligt. Han bad ock om bistånd
till det stora värvets utförande. »Du vet, o Gud», sade
han, »att jag företagit detta tåg icke till min ära utan
till din och till din beträngda kyrkas hjälp.»
Många brev hade konungen fått från tyska
protestantiska furstar, som begärde hans hjälp emot de
påviskas tyranni. Men det första budskap han mottog
sedan han kommit för att hjälpa dem var från en
tysk furste, som, änskönt han var luteran, bad att
den svenske konungen måtte draga sina färde igen.
Budskapet kom från hertig Bogislav av Pommern, en
gammal och ängslig man, som högeligen fruktade för
kejsarens" vrede, i händelse han toge vänligt emot
svenskarna.
Gustav Adolf sade till sändemännen:
—1 I en sak, som är helig, måste man vara antingen
kall eller varm. Dock — jag skall själv komma och
bringa hertigen ett utförligare svar.
Emellan ön Usedom och staden Stettin, där hertig
Bogislav bodde, ligger en grund och vidsträckt bukt
som kallas Oder Haff, emedan floden Oder där flyter
ut. På lodjor och pråmar fördes nu en god del av
hären över bukten.
Så hände det en dag att Stettins invånare med
häpnad hörde svensk lösen skjutas: två skott som
dånade över floden Oder. När de nu skyndade upp
på stadsmuren, sågo de svenska; hären komma tågande
och på en slätt utanför staden ställa sig upp i
slagordning. Kanonerna stodo vända mot stadsmuren,
krigsmusiken spelade, och styckjunkarna stodo med
tända luntor i handen, färdiga att vilket ögonblick
som order gavs låta kanonerna spela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
