Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ett par veckor låg Tilly kvar i läger nära Werben,
i hopp om att kunna få svenskarna nt till drabbning
på öppna fältet. Men snart började hungersnöd uppstå
bland hans trupper. Svenska ryttarskaror snappade
bort den proviant, som från Timringen tillfördes de
kejserliga. Själva hade de genom båtar på Havel god
tillförsel.
Det var ej annat att göra för Tilly än att bryta
upp och draga därifrån.
*
Där kom ett brev från kejsar Ferdinand till Tilly:
»Länge nog har jag tålt, att kurfursten av Sachsen
vacklar och tvekar. Men en kättare är han, och det
är att befara, att han förenar sig med kättarkonungen
från Norden. Bjud honom nu att strax böja sig under
min kejserliga myndighet och avstå från varje
förbund med andra protestantiska furstar. Eljes må hans
land hemsökas med eld och svärd. Femtontusen man
nya trupper har jag nyligen sänt eder: det bör därför
bliva eder lätt att betvinga honom.»
Och detta skrev kejsaren, därför att han var
seger-stolt över Magdeburgs erövring och ej mer fruktade
Gustav Adolf.
Då skrev Tilly till den sachsiske kurfursten: »Detta
förelägges eders höghet: att antingen överlämna till
kejsaren alla edra trupper och de förråd som för dem
äro samlade, samt att utgå ur det förbund, som de
protestantiska furstarna i Leipzig slöto, eller ock att
se eders höghets land erövrat och härjat.
Samtidigt ryckte Tilly in i Sachsen med sin här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:51:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ramg2a/0131.html
