Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
IVAR VtDFAMNE OCII DROTTNING G V RITA
Torbern och Ulv. Hämnd! Hämnd över vår broder!
(De anfalla båda Ivar, som ställt sig med ryggen mot väggen.)
Gyrita. Icke två mot en, kämpar!
ivar. Hav ingen omsorg för mig, drottning! Jag reder
mig väl.
TORBERN (skriker högt). Dö skall du för min hand!
Ivar. Icke skall du tjuta mycket längre, stortjutare (fäller
honom).
Ulv. Nu skall du fa pröva på Ulvs hugg. Dem står
ingen emot.
Ivar. Icke skall du skrävla mycket längre, storskrävlare
(fäller honom).
Gyrita (till Bera). Ser du, Bera, den mannen är en dugande
kämpe!
ivar (till Gyrita). Jag beder dig undskylla, att jag blodat
ned i din sal! Nu vill jag gå ut, så möter jag väl
i lunden dina övriga kämpar. Det blir mindre omak
för dina tärnor, om jag blodar ned därute. Farväl,
drottning (går).
Gyrita. Dristigare kämpe lär jag icke snart få skåda.
AKT II.
Samma sal som i föreg&ende akt men nu smyckad till fest med bonadei
å väggarna och med dryckeshorn å borden.
Scen I.
Gyrita. Bera.
Bera (fäster en pannring i Gyritas hår). Nu, drottning, är du sa
fager, som ännu ingen brud har varit.
gyrita. Ringa glädje gör det mig nu att vara fager, Bera.
Bera. Det skönjer jag väl, att du icke är så glad som en
ung brud plägar vara. Och dock är Sigvard Sachsaren
en ståtlig man och av så hög ätt, som väl någon i
norden.
Gyrita. Icke är det mans ätt som gör en man stor —
däri hade han rätt, Ivar Haraldsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
