Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
IIOS SVEN I ISALA
Scen III.
Gustav, Kersti.
Kersti (i det hon sysslar vid bakbordet). Du är väl hungrig, kan
jag förstå, då du gått hela vägen över sjön frän
prästgården. Och nog ska du få raiddag så snart jag slutat
baka. Men inte blir det sån fin mat som du är
van vid.
Gustav. Ingalunda är jag van att alltid leva kräseliga.
Xär jag var fången i Danmark, då fick jag bara surt öl
och svart bröd och härsken sill.
Kersti. Bevara mig väl! Härsken sill! Är jutarna så dåliga?
Hur kom du ifrån det dä?
Gustav. Jag rymde min väg.
Kersti. Det säger jag inte om. Tvi vale, härsken sill!
Gustav. Nå, det var ändå inte det värsta. Men jag hörde
danska män tala om vad de ärnade göra, sedan de
riktigt kuvat Sverige.
KERSTI. Vad skulle de då göra för något?
Gustav. De skulle hänga eller hugga huvudet av mest
alla svenska män, helst dem som ägde något av gods
eller gull. Och sedan skulle danska män gifta sig med
de rika änkorna.
kersti. Nej, tänk bara! Och de trodde att svenska
kvinnor skulle tåla sig med det! Det vore nog bäst, om
jutarna bleve hemma hos sig och åte sin härskna sill!
(Det knackar på dörren.)
Kersti. Är här fler vägfarande ute i dagT (Går och öppnar.)
Scen IV.
De förra. De tre spejarna.
Förste spejaren. Goddag härinne! Vi äro utskickade
från fogden i Västerås, herr Henrik von Mehlen. Och
vi spörja eder nu till, om ni sett någon karl stryka
omkring som kallar sig Gustav Eriksson?
kersti. Inte har jag sett någon stryker, inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
