Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Mälaren, fast olika restaureringar under
seklernas lopp ändrat dess utseende sedan den tid då det
var en av Ingjald Illrådes gårdar. Strax bredvid
ligga ruinerna av Ränninge, Ingjalds borg, där han
lät sig brännas inne tillsammans med sitt folk och
sin dotter, då han fått underrättelse att Ivar
Vidfamnes drakar närmade sig och förstod att han var
räddningslöst förlorad. Allt det där har jag läst i
Snorre Sturlassons ynglingasaga.
— Men jag vill varna dig, sade jag till
Ränningehus’ herre, vilken jag hädanefter vill kalla
Chevalier Arwidius — jag vill varna dig för mitt
sällskap, ty jag har kommit överens med mig
själv om att icke dricka något slags vin under
två månader, och du vet att all glädje utan sprit
är konstlad.
— Jag vet det, svarade Arwidius och log. Men
det finns etisk glädje! Låtom oss tillsammans dyka
ned i historiens, traditionens och spökenas dunkel.
Fiat!
Jag tryckte hans hand och återvände till min
filosofi och min vetenskap. Men i mitt rum lurade
fortfarande ångesten. Den satt högst uppe på
kakelugnskransen, hopkrupen, och vilade sitt för stora
och tunga huvud mot sina knän. Men dess ögon
levde och pupillerna sågo ut som två brunnar, i
vilka vansinnet glödde och levde. Det var som om
två gäddor skulle ha stått nere på bottnen och som
om vattenloppor och mygglarver skulle ha
fördunklat brunnarnas ytor. Men ögonhåren hängde
inåt och böljade sakta som cyanofyceer i strömt
vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
