Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [6]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålde samma år svärmodern dog (1651) godset till
fältmarskalken greve Gustav Adolf Leijonhufvud.
Han var gift med Kristina Katarina de la Gardie,
som efter mannens död 1656 ärvde godset. År
1658 gifte hon sig för andra gången med
riksamiralen greve Gustav Otto Stenbock, och det är
han som kan kallas den egentlige danaren av det
nuvarande Ränningehus. Som bekant utmärkte han
sig i trettioåriga kriget särskilt vid de blodiga
belägringarna av Glogau och Olmütz och blev vid
krigets slut utnämnd till general.
Med utnyttjande av de gamla murarna från
medeltiden påbörjade och fullbordade han det
nuvarande slottet med dess typiska
renässansarkitektur och originella planritning — huvudbyggnad
och fyra hörnpaviljonger. Under tiden utnämnd
till riksamiral tillät han sig emellertid vid
byggandet att utom en del krigsfångar använda flottans
matroser i en utsträckning av icke mindre än 50,000
dagsverken. Visserligen hade hans krigsbyte från
Tyskland varit ofantligt, men det dyrbara
byggnadsföretaget och de efterräkningar som konung
Karl XI — vilken förstod sig på sådant — gjorde,
åstadkommo att riksamiralen blev nästan utfattig —
»så fattig att han bara ägde en enda
sammetsrock».
Efter Gustav Otto Stenbocks död överlämnade
änkan godset till sin son i första giftet Gustav
Mauritz Lewenhaupt, sedermera överste. Denne
hade i sitt andra äktenskap (med Görvel Sparre)
en dotter Magdalena, som efter faderns död ärvde
Ränningehus. Hon gifte sig 1741 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
