Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [9]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privatsecretarius åt den gamle landshövdingen och
mellan andeskåderierna syntes de båda hymlande
med papper och skrivande vid slottsherrens pulpet.
Allt kött är dömt att dö och vår tid på jorden
tyckes mig vara ganska njuggt tillmätt.
Landshövding Liljenkrantz närmade sig betänkligt de
sjuttio. Johan Tybeck var hela tjugufem år yngre, i
sin fulla mannakraft och icke vare sig till själ eller
kropp försvagad av umgänget med de skuggor,
med vilka han befolkade Ränningehus åt den
gamle.
Alltnog, landshövding Sven Liljencrantz, född
Westerman, kvitterade det jordiska år 1797 och de
fyra gode männen inträdde omedelbart och med
iver i sin funktion som executores. Sonen,
vettvillingen, capitainen Johan Ludvig stämde
executores, men dog under rättegången som fullföljdes
av de närmaste arvingarna. Visserligen hade Johan
Ludvig bröstarvingar, men blott under
äktenskapslöfte i oäkta säng sammanavlade med hushållerskan
Hilma Lundquist, av vilken fråga blev en särskild
rättegång, vars resultat jag ej gittat taga del av.
Men de handlingar, som rörde rättegången mellan
de till fideikommisset eventuellt berättigade och
de fyra gode männen, äro av verkligt intresse, och
under målets fortlopp kommo en massa saker i
dagen, som göra att man med en viss misstro
måste betrakta Johan Tybecks förhållningssätt.
Kärandena söka bevisa att landshövdingen vid
tiden för testamentets skrivande ej varit vid sina
sinnens fulla bruk och dessutom förvillad av
Swe-denborgianska läror. Tybeck et consortes framhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
