Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arwidius bleknar. Han är en utomordentlig värd,
men han hade trott att jag skulle kunna hålla mig
varm endast genom intresset för hans nybyggnader
och terrasseringar, hans stall och hans lagård.
Hade jag bara fått ligga bredvid en ko, hade jag
nog kunnat hålla värmen uppe, men på
Ränningehus blev jag placerad i ett rum där det icke varit
eldat sedan Carl IX och där jag dessutom tvungits
brottas med gamla fältherrar och deras döda fruar.
Jag har nämligen icke velat gå in i detaljer om
mina hemska nätter i denna av Gud förbannade
säng. Han påstår att han med ali säkerhet skall
införa elektriskt ljus i slottet. Jag tror det, men
min tid medgav mig icke att invänta denna
underbara händelse. Hans ljus voro de billigaste jag
under kristiden sett i enklare kryddbodars fönster.
Jag har efter denna pärs måst öka mina glasögon
med två nummer och dessutom måst skaffa nya
guldbågar, emedan de gamla rostade på
Ränningehus. Jag klagar icke. Jag fick harsoppa — av
en hare som jag själv hade skjutit och välvilligt
donerat till slottets skafferi. Jag medger att där
fanns annan mat också. Men mul- och klövsjukan
grasserade under min vistelse på Ränningehus
hemskare än någon utomstående kan ana. Vi åto
biffstek och lever till varje mål. De återstående av
kreatursbesättningen lära ha återhämtat sig.
Jag anmärker icke detta som någon slags
förebråelse, utan bara som ett enkelt konstaterande
av faktum.
Käre chevalier Arwidius! Du kan förstå att även
en hyddans son kan ilskna till. Maten bryr jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
