Rännstensungar och storborgare / 117 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XVI. Billighetslektyr. — Ett djärvt tilltag. — Ett råttbo i en annars komfortabel våning. — Hur samma råttor behandlade en katt. — Straffet. — Mitt första varietébesök och om det busliv, som den tiden fördes på våra varietéer. — Lindansaren Ricardos nedstörtande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Källarmästaren Qvintus Mellgren.

blevo med ens tillfrågade av en
kypare »vad vi behagade dricka» ...
Dricka, vi ville inte dricka något,
svarade vi. Jaså, då fingo vi inte
heller sitta där, utan ställa oss
längst bort, så långt bort till på
köpet, att man absolut inte kunde se
något. Min kamrat, som var mera
försigkommen och desslikes hade
slantar, befallde då in två
vintoddar. Det var min första sprit på
offentlig lokal, och jag minns att
jag tyckte alla människor stirrade på oss
där vi två sutto med våra rykande
varma toddar framför oss. Bland
den talrika publiken, vilken
övervägande var rätt så borgerlig, kunde
man iakttaga ett kotteri unga officerare. De sutto närmast
scenen och det föreföll som om hela föreställningen var
anordnad för deras skull. De angåvo vilka nummer
kapellmästaren skulle spela, och under aftonens lopp ändrade de ej så
litet i programväg även. Man förstod, att de voro där varje
afton, och de uppträdande, särskilt damerna, ägnade dem, och
endast dem, det största intresset.

Kotteriet i fråga upplöstes sedermera och det rätt så
dramatiskt. En av herrarna i fråga dog ett par år efter, den andre
tog avsked från regementet och gifte sig med en av
primadonnorna på programmet samt innehar nu en aktad ställning
utomlands — den tredje tvangs helt enkelt taga avsked från
regementet. Han hade nämligen en natt i ungdomlig
uppsluppenhet »roat» sig med att släcka alla gatlyktor på Artilleriplan.
Straffet var oerhört hårt, ty det hörde den tiden, snart sagt,
till de mera glada festerna, att göra något slags ofog på
hemvägen och i nattens stillhet. Portar avlyftades och fördes långt,
långt bort, skyltar avtogos och hängdes om, så att smedens
obligatoriska förgyllda nyckel som oftast på morgnarna fanns
hängandes utanför bagarboden och bagarns lika obligatoriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>