Rännstensungar och storborgare / 172 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXIV. En kostlig premiär på gamla Folkan med en ursinnig artillerist som hjälte. — Om hur »O, Charlotta, Charlotta, Charlotta» föddes. — Om en revy som det var svårt ta' döden på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sceniskt allena, utan i
så avseende även, att
den nye innehavaren
ämnade inreda
ordentliga parkettbänkar samt
uppsätta riktig ridå
m. m. Carl Lund måste
med sorg i hjärtat gå
ifrån teatern och tog
engagemang vid
Djurgårdsteatern.

Blinda Kalle.

En dag när
undertecknad stod i med
tandklippningar och så
kallad nervdödning, fick
jag besök av två
herrar, den ene var
direktör E. på Folkteatern
och den andre teaterns
komiker Gustaf
Larsson. De undrade om
jag inte ville skriva en
invigningsrevy till
hösten, den dag teatern
kunde öppnas efter
genomgången modernisering.

Några dagar efter
kunde jag meddela de båda herrarna min idé. Stycket skulle
bli i en akt och spela på Östermalmstorg med teaterbyggnaden
på fonddekorationen.

I stycket skulle uppträda en hel del typer, som alluderade
på den nygjorda teatern och så skulle Thalia i egen hög
person förklara teatern invigd. Bland figurerna intog, minnes
jag, en poliskonstapel ett framstående rum. Ja, den polisen,
den skulle naturligtvis vara med! Den här gången ganska
berättigat, ity att vår polis året i fråga fått de glänsande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>