Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXVI. Restaurangliv i gamla dagar. — Jag beslutar mig för att fly det farliga fosterlandet. — En förfärlig sjöresa. — En nattlig eldsvåda i Berlin. — Vegetabiliska orgier. — Hamnar i en droskkuskfamilj och får det utmärkt. — Tyskt borgerligt söndagsfirande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle det alltid bli bra med». Den, som högg tillfället i
flykten, var lilla jag.
Min nye värd hade eget åkeri, var en ung karl samt satt
själv dag och natt på kuskbocken. Han hade två hästar och
två droskor, men hyrde ut ena ekipaget samt tjänade, av allt
att döma, bra med pengar. Hemmet var mycket propert och
mitt lilla rum höll frun som ett dockskåp. Lyckligt nog hade
jag en hel del dukar och kuddar, fotmatta och broderad
tidningshållare med mig hemifrån, »att hjälpa till med».
Jag trivdes utomordentligt gott hos dessa enkla men rara
människor, vilka alltid, när de gjorde en utflykt, bjödo sin
hyresgäst med sig, dock under särskilt ett villkor — jag skulle
alltid ha cylinder på mig.
Hemma ansågs det på 1880-talet rätt så schangtilt att gå
med cylinder, fast inte på landsutflykter precis. Nå,
cylindern hade jag med till »das grosse», och så tog jag den
ogenerat på.
Hur innerligt gemytliga voro inte dessa Berlinborgares
sommarutfärder. Man gick till fots ut mot Grünewald, och där
klev man in på en enkel bierkneipe, beställde varmt vatten
och kokade sitt kaffe själv, bullade upp de medförda
smörgåsarna samt tömde en eller flera sejdlar utomordentligt gott,
friskt öl. Sedan blev det promenad i det gröna och lekar i
skog och mark samt nytt bier, varefter man tog Stadtbahn
hem, nöjd och glad, beredd att med gott humör begynna den
kommande veckans arbete.
Vad undertecknad beträffar, hade jag intet som helst att
syssla med. Jag skrev väl ett och annat i kuplettväg hem till
mina varietévänner i Sverige, och det sända mottogs
tacksamt, det såg jag av brev, men betala den stackars
författaren, som låg och halvsvalt i främmande land, föll icke de
stora »stjärnorna» in, trots de hade mäktiga gager. Och då
var det inte roligt att skriva längre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
