Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXIX. »Fall ur praktiken.» — Ett spännande äventyr i mottagningsrummet. — Jag längtar hem, men är på vippen att få stanna för alltid i Tyskland. — Äntligen hemma igen! — Ett gemytligt ungkarlsliv. — Till slut en pikant liten historia om en äkta man på avvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Kom genast, hör du ... Tag en släde, jag betalar den.»
Då så ...
Klockan var ungefär sju och ute på det uppgivna
värdshuset fanns inte en själ, jo, min vän Tbg satt längst bort i
halvmörkret, väl insvept i sin päls samt med en butelj punsch
framför sig.
»Där, drick!» sade han.
»Är det bara därför du ryckt mig från arbetsbordet, det
måste jag ...»
Och så berättade han hur han av rent okynne, ty han höll
ofantligt av sin maka, råkat bjuda en ung dam han mött på
slädfärd till Djurgårdsbrunn. Han hade tagit en släde hos
hyrkusken vid Adolf Fredriks plan, men just som släden
svängde i hörnet vid Drottninggatan mötte han den hulda
makan.
»Hon såg dej nog inte.»
»Jo ... För bäst vi sutto vid kaffet talade uppasserskan om
att en fruntimmersröst frågat i telefon efter en herre i päls
och med guldglasögon ... Upptäcktes det här dumma strecket
får min fru en blodstörtning. Hon tål inte bli upprörd. Jag
gjorde mig fri och åkte genast hit, men va’ i hela världen
skall jag göra?»
»Betala punschen och kom med. Min släde väntar ännu
utanför ... Vi fara hem till dig ... Din fru är naturligtvis
på språng för att telefonera till alla utvärdshus.»
I vinande fart bar det av till hemmet. Riktigt gissat. Frun
var inte hemma och inte jungfrun heller. Gladeligen satte vi
herrar på toddyvatten, och när frun sent omsider kom hem,
fann hon sin man snällt sittande hemma med en vän. Det var
alltså inte honom, som hon hade mött, och i glädjen frågade
hon om inte gästen ville stanna och äta en smörgås. Och det
ville gästen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
