- Project Runeberg -  Rännstensungar och storborgare /
248

(1924) [MARC] Author: Emil Norlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXXII. Om gamla småtrevliga tidningsförhållanden. — Om mördaren Nordlund, men även några glada episoder. — Jag blir lurad, men lurar i min tur hela läsekretsen. — Uppträder desslikes som storsångare inför själve kung Oscar. — Också en metod för att få högre lön. — Gemytliga stunder med redaktör Anders Jeurling.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saker, allt på tyska. Den ciceronen gav jag vid utgåendet, och
sedan vi sett våningarna — två öre.

Det hade varit värt att ha den mannens s. k. tack på en
grammofonskiva. Han slungade ut en hel massa okvädingsord
och sprang efter mig i trappan för att bevisa att tvåöringen
var en alldeles för liten slant för det besvär han utvecklat.

Följande dag stod äventyret i tidningen och efter det
infördes en bättre ordning i fråga om förevisandet av vårt k. slott.

— — —

Ja, uppdragen voro otaliga och alltid fanns det något
intressant, om man ville taga vara på det. Tidningsmannens kall är
ofantligt omväxlande och hans upptäckarsinne kan utvecklas
oerhört. I mångt och mycket är journalistkåren fullt jämställd
med vår detektivkår när det gäller att snoka och spana. Hur
oändligt mycket måste nämligen inte journalisten leta sig till.
Att slumpen ofta hjälper honom är sant, men den chansen har
polisen även till godo.

Man avundas gärna tidningsmännen de fördelar som följa
med yrket, t. ex. fria entréer och dylikt, men jag kan förtälja
att en tidningsman absolut inte har någon större glädje av
dessa s. k. förmåner. Han kan sällan sorglöst njuta av vad
han ser och hör, i flesta fall måste han noggrant följa alla
detaljer och ofta utformar han, medan övriga glädja sig som
mest, en viktig detalj i vad han kommer att skriva. Och hur
måste han inte på en fest girigt följa allt som försiggår
samt oförmärkt anteckna det eller det. Så, när övriga
festdeltagare lugnt vila i sina bäddar, sitter han över pappersblocket
på redaktionen för att beskriva festen i fråga.

Men frånsett detta, har tidningsmannen fördelen av att bli
utmärkt informerad om allt vad som förevisas för att i sin
tur kunna beskriva det intressanta han sett. Slikt ger en
mångsidig kännedom. Han blir till slut en allfresser, som erfarit
och sett oändligt mycket det där andra aldrig få se eller erfara.

— — —

Min lön som fast anställd medarbetare var att börja med
hundra kronor i månaden, varjämte jag hade tio kronor pr
vecka extra för krönikan. Med de femton jag hade pr vecka i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rannsten/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free