Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXXIV. Ett par, tre synnerligen »rara» sammanslutningar här i Stockholm. — Däribland Stockholmsgillet samt sällskapet Bellmans minne. — Hur det senare kom till och hur det utvecklat sig. — En liten anekdot. — På det om min första revy på Södra teatern och historien om en femma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få. Som bevis kan här meddelas några stycken dylika såsom
typiska för glädjen inom »S. B. K.»:
Ett av de första, mera småtrevliga uppdragen fick Anton Bendix, en
av kårens stiftare, vid en frukost på Operakällaren. Han och Victor
Holmqvist sutto i ett kotteri och åto en förnämligare frukost. Sedan
kaffe och fin konjak konsumerats, reste H. på sig samt lämnade B. en
tolvskilling.
»Betala frukosten du», sade han till Bendix.
»Uppdraget» var ju rätt så påkostande för B., men han fullgjorde det.
Victor Holmqvist, den populäre komikern tillskrives även
följande:
En bekant judisk grosshandlare mötte en dag sin vän H. på torget
och fick en idé. Han skulle köpa jordgubbar och överräckte korgen
ogenerat åt Holmqvist.
»Bär hem de här gubbarna», befallde han. »Här är femti öre.»
Väl hemma igen, frågade vår grosshandlare efter sin middagsdessert.
Inga gubbar hade kommit. Det ringdes naturligtvis på till H.
Jo, de voro hemburna ... H. hade burit hem dem till sig och satt
just och smorde kräset med de läckra bären.
— — —
Budet n:r 9 hade givit n:r 5 i uppdrag att transportera en
fläskpannkaka från Skomakarkällarens lokal i Slottsbacken till en kamrer, som
bodde 3 B., Arsenalsgatan. 5:an hade avsagt sig uppdraget och sagt
att han skulle fara till Vaxholm med en 12-båt. Emellertid uppdagades
det, att budet i fråga aldrig farit i väg, varför en mycket pepprad
skrivelse ingick till styrelsen med begäran att 5:an omedelbart skulle skiljas
från Kåren. En begäran som var fullt riktig, då ett stadsbud ej får,
enligt stadgarna, neka utföra ett anständigt uppdrag.
Men ödet kom 5:an till hjälp. Med vanliga advokatknep bevisades
det, att transporterandet av en fläskpannkaka inte är ett anständigt utan
ett svin-aktigt uppdrag.
Av generalkonsul Ludvig Philip, världen mest beresta
stadsbud (han var ju resemarskalk åt en hel del högt uppsatta
personligheter), mottog Kåren en gång följande
uppdragsredovisning:
»För att medtaga en svensk trafikdirektör på resan från Budapest
och till Konstantinopel — 3:25.
Räddat samme mans liv på stationen i Nisch, där han föll på magen
framför tåget — 1:50.
Skaffat vin och vatten på toppen på Skutari — 75 öre.
För att gruffa på bulgariska med tullherrarna i Varna — 75 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
