Rännstensungar och storborgare / 357 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XLIV. Ett kapitel om allt det klander, som riktats mot revyskriveriet. — Papirius, Sv. M. och »Brand» på krigsstigen. — När jag var begravningsentreprenör. — Till slut något om att stå ansikte mot ansikte med publiken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte nämndes i pressen. Den
bekanta »Lergöken» bestods endast en
liten notis i D. N. efter premiären,
men i den notisen hann man
förklara, att det hela var »en mager
anrättning, där det verkligt roliga är
lika sällsynt som flottkulorna i en
statares tisdagssoppa» ...

— — —

Redaktör L. A. Ahlgren (sign. Papirius).

»Jag unnar gärna hr N. all den
’kova’ han samlat på sina revyer,
alster av flit och påpasslighet, men
genren är mig personligen
motbjudande», skrev en gång en recensent.

Yttrandet torde anses typiskt för
s. k. litterär vräkighet. Och gamle
Papirius kostade en gång, det var
1903, på sig och revyeriet en halv spalt, ur vilken följande är
karakteristiskt för det språk man ansåg sig ha rätt att använda:

»Revyer är tidens stora farsot, det är Victoria regia, den
ömmast ompysslade praktblomman i dekadanslitteraturens
vattenbalja, det är toppen och kronan på samtidens idiotism,
världsrekordet i allt vad smakvidrigt och vämjeligt heter. Ur
revyernas sumpträsk kräla allehanda pennfäkteriets paddor och tro
sig sitta på parnassens topp, när de hamnat på en tuva» ...

Det året hette Södra teaterns revy »Damen med masken»,
och märket L. (Ljunglund) i Stockholmsbladet konstaterar att
»hr N. aldrig skrivit bättre kupletter», Vallentin i Puck skriver:
»Vi begagna oss av tillfället att konstatera, att det är en av de
bästa nyårsrevyer vi sett». Man kommer lätt till den slutsatsen,
att det Papiriuska »fyrsparkeriet» gjort sig bättre en gång när
någon revy gjort fiasko. En kamrat till Papirius, märket Alex.
skrev för övrigt två år efter följande:

»Med ett godmodigt skämtlynne, vilket aldrig hämtar sina
ämnen från elaka personliga anspelningar och andras missöden,
och fullkomligt befriad från den yrkesavund och den
intriglystnad, vilka så ofta utmärka litteraturens män såväl som så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>