Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XLIV. Ett kapitel om allt det klander, som riktats mot revyskriveriet. — Papirius, Sv. M. och »Brand» på krigsstigen. — När jag var begravningsentreprenör. — Till slut något om att stå ansikte mot ansikte med publiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många andra yrkesutövare, är den populäre revyskämtaren och
revydiktaren väl värd den framgång som kommit honom till del.»
Men det Papiriuska anfallet åsido ha vida värre slag susat
omkring öronen. Här var ett s. k. folkbildningsmöte i
Stockholm i juli 1917, på vilket en person stod upp och yttrade:
»Intet har så motarbetat folkbildningsarbetet som krögarna,
teaterdirektör Ranft och skriftställaren Emil Norlander.»
Uttrycket var litet för barockt att väcka någon efterklang i
pressen — annat än i Svenska Morgonbladet förstås. Men hela
rabaldret utmynnade slutligen, vad undertecknads person
beträffar, i att en daglig tidning förklarade: »Det är få
huvudstäder som ha så godmodiga och i det hela oskyldiga furnissörer
som Stockholm har i hr N.»
Alltså litet balsam på såret, som man säger.
I Sv. M. hade man den 1 febr. 1907 kostat på sig mer än
två spalter för att riktigt slå ihjäl allt vad revy heter. Rubriken
ljöd: »Förskämd smak. En liten vidräkning med de
stockholmska nyårsrevyerna».
Artikeln, som börjar med »misch-masch och Stockholmssnusk
av den äkta Norlanderska typen», lär ha tillkommit på grund av
en oskyldig liten »puff» för kupletthäftet med sångerna ur
»Stackars Olsson», vilka sånger, enligt den s. k. puffen, skulle
bli »dominerande på familjepianonas notställ».
»Den som ej sett ’Den stackaren Olsson’», skriver tidningen
ordagrant, »har ej den avlägsnaste aning om grymheten i den
hotelse, som inleder ovanstående anmälan, nämligen att indraga
uselheten från Södra teatern i familjerna» ... »Han,
förläggaren», heter det vidare, »heter Carl Johann (!). Det är ju givet
att han är svensk. Hr Norlander har visst någon gång gällt för
svensk, det hörs på namnet ...» och: »Det kan icke falla mig
in att tala om innehållet, om handlingen i ’Stackars Olsson’, enär
den inte har varken innehåll eller handling. — — — Vad vilja
då teaterchefen och författaren till denna komposition av
grändernas, bordellernas och krogarnas dummaste och äckligaste
vitsar?»
Jag kan i sammanhang härmed inte underlåta att påtala det
oerhördt råa språk som allt vad nykterhets- och s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
