Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XLV. Svensk skämtpress under 25 år. — Egna erfarenheter och andras. — När Sverige på en gång hade tio skämttidningar. — Kristidens skövling bland skämtets blad, men också något om självmordsförsök av samma blad. — När skämtbladen voro luktrativa affärer och hur det kom sig, att de började upptaga annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| XLV.</table>
Svensk skämtpress under 25 år. — Egna erfarenheter och andras. — När Sverige på en gång hade tio skämttidningar. — Kristidens skövling bland skämtets blad, men också något om självmordsförsök av samma blad. — När skämtbladen voro luktrativa affärer och hur det kom sig, att de började upptaga annonser. S. k. periodiska skämttidningar kan man egentligen först spåra i slutet av 1700-talet, och själve Carl Mikael Bellman utgav en dylik, kallad »Hvad behagas», en skämtpublikation med så förnäma medarbetare som Kexél och Lidner. Någon större livslängd fick varken denna eller följande alster i samma stil. Först med »Kapten Puff», som utgavs 1855 av Carl Henrik Rydberg, kan en svensk skämtpress anses fått fast fot. Den publikationen levde i över ett 10-tal år, innehållande bidrag av bl. a. Lars Johan Hierta, August Blanche, C. A. Adlersparre samt, en kortare tid, Johan Gustaf Schultz. Den som hade den verkliga lyckan med sig var träsnidaren Gustaf Wahlbom, som den 14 febr. 1862 gav ut första numret av Söndags-Nisse under redaktörskap av Reinh. Göthberg. G. efterträddes snart nog av Johan Gustaf Schultz, som vid sin död 1869 efterträddes av Birger Schöldström. Det var under tysk-franska kriget, och som Sch. ej fullt gillade det då gällande avguderiet av allt franskt, uppstod vissa meningsskiljaktigheter, och så blev Frans Hodell »Snisses» redaktör. Detta 1871. Sju år efter S.-N. kom Kasper ut. Det var den då som teaterförfattare, men framför allt sagoberättare, bekante Richard Gustafsson, som stod för detta vårt andra skämtorgan i Sverige. Det var mycket knogigt for vännen Richard G. att hålla << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/rannsten/0368.html 
|