- Project Runeberg -  Rännstensungar och storborgare /
369

(1924) [MARC] Author: Emil Norlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XLV. Svensk skämtpress under 25 år. — Egna erfarenheter och andras. — När Sverige på en gång hade tio skämttidningar. — Kristidens skövling bland skämtets blad, men också något om självmordsförsök av samma blad. — När skämtbladen voro luktrativa affärer och hur det kom sig, att de började upptaga annonser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Hasse Zetterström.

oss en billighetstidning — liksom
inte skämttidningarna redan voro
billiga nog. Vid Ninians död blev
Johan Lewart (sign. Satyr) Kläms
redaktör och med hans hjälp, plus
några andras, hölls tidningen vid liv
ett 10-tal år.

Plötsligt blev det ny
palatsrevolution i gamla »Snisse» och Hasse
Zetterström
inträdde 1901 som
redaktör efter Hugo Valentin. Hasse
hade på den tiden en utomordentlig
hjälp i Oscar Andersson, som nu
arbetat sig upp till snart sagt
mästerskap.

O. A. var en ovanligt
intressant person även och historierna
om honom äro många, men framför allt roliga. Till raden av
dessa kunna följande två läggas: O. A. var inbjuden av den
alltid vänsälle hotelldirektören Leonard Linden i Katrineholm
att bekika Norrköpingsutställningen. Vi voro en hel del
Stockholmsjournalister, för övrigt, och enligt programmet skulle vi
efter den charmanta middagen i N. avresa till Katrineholm.
Men det befanns att det sent på natten endast gick ett
godståg, och ett dylikt får ej medtaga passagerare. Dock, om vi
voro riktigt tysta samt smögo oss upp i en godsvagn så ingen
såg oss, skulle vi få medfölja, lovade den hygglige stinsen,
dock — tystnad framför allt.

Vi kommo också osedda upp i en kreatursvagn, dit en
stationssoffa flyttats in, och kunde med ro se den korta resan
till mötes. Tysta som Egyptens präster sutto vi där och
avvaktade att komma ut från stationsområdet, då plötsligt O. A.
rusade upp, började sparka på golvet och springa halvvägs
upp utefter väggarna, samtidigt han upphävde de mest
djuriska läten.

»Va i ... Oj, oj, oj! ... Var tyst! ... Va ä’ de’ me’ dej?»
hördes från oss alla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rannsten/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free