Rännstensungar och storborgare / 384 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XLVI. Tjugufem år vid Södra teatern. — Glada och ledsamma intermezzon. — Hur helaftonsrevyerna kom till. — Gamla, kära favoriter. — Ett vad med Victor Lundberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lyxrevy 1917. Slutbaletten i »Spasmiga Vahlund». (Teckning av Gunnar Widholm.)

Ja, Stassa V. och Sonnander blevo sedermera i många
år de bärande, särskilt värda att minnas i revyen 1910:
»Tokiga Amelie», där de framställde »Balen på bakgården».

Stackars Sonnander lades emellertid snart nog ned på
sjukbädden, och teatern miste en den mest dragande komiska
kraft samtidigt som kamratkretsen miste en ovanligt
sympatisk vän, den där aldrig gick i vägen för någon och ingen
ovän hade.

Ernst Fastbom hade nu knutits vid Södran, och i
nyårsstycket 1911 »Spasmiga Vahlund» spelade han Vahlund. Även
Axel Hultman hade blivit engagerad och Södran kunde
alltjämt hålla revyfanan högt.

Särskilt i »Stockholmsgask» 1912, utmärkte sig H. för sin
briljanta framställning av August Blanche och sin utmärkta
mask som Daniel Fallström. Det blev härefter Axel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>