Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XLVII. Näst sista kapitlet, handlande om flydda, glada teaterminnen. — Några teateranekdoter. — Det gamla gardet faller, nya krafter rycka in. — Sufflösens vedermödor och en spännande situation. — Om trogna teaterbesökare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du ska få en flaska Lassa», har aldrig varit avsett som
annons och aldrig betalts med ens en flaska »Lassa». De mera
uppburna scenfavoriterna roa sig emellertid, författaren
ovetandes, att lägga in en eller annan annons i sin roll. Är
påhittet i fråga oskyldigt, får det sanktion och så kommer det sig
att publiken ibland överraskas av en reklam, för vilken
författaren är totalt främmande.
Nå, en kväll kom en av teaterns flitigaste habituéer upp på
scenen i en mellanakt och föreslog Axel Hultman att göra
en liten oskyldig puff för firman Piper-Heidsiecks champagne.
Det fanns ett tillfälle i stycket, då de agerande, det var Yngve
Nyqvist, hade att säga till en danslysten dam: »Jag tar inte
ett danssteg om ni inte bjuder på supé med champagne.»
Här tyckte vännen-habituéen det inte gjorde ett smack om
man tillade: Piper-Heidsiecks champagne. Det tyckte inte
Hultman heller, varför han lovade ombestyra den lilla
reklamen. I ersättning sändes det upp en flaska i H:s loge. Yngve
N. instruerades under champagnedrickning i logen och så
gjorde han sin entré, öppnade munnen och sade:
»Jag tar inte ett danssteg om ni inte bjuder på supé med
champagne, men det skall vara Pommery ...»
Märket i fråga var vår habituées värsta konkurrent.
— — —
Det är sannerligen inte så lätt att komma ihåg en ändring,
gjord så där plötsligt.
Allas vår Anders de Wahl har en bror, en populär man, även
han, som för många år sedan beträdde den politiska banan och
på den grund kom att figurera med i någon liten smädevisa
i revyen. En dag ringde brodern Anders på och sade:
»Du, jag och ett kotteri går i kväll på revyen, stryk versen
om bror min, åtminstone denna kväll.»
»Käre, med största nöje, och för alltid till och med.»
Att direkt såra någon hade inte varit författarens mening.
Förf. talade så vid Calle Barcklind, att utesluta strofen och
det gick Calle med allra största nöje in på.
Den första strof, Calle började med den kvällen — var
just den om vännen Arvid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>